En musikmissbrukares dagbok del. 2

Drömmer om munspel. Och fuzzboxar. Upp och ner och runt och runt. Konstigt. Vaknar upp. P3. Morgonpasset. Ingen musik. De imbecila progamledarna babblar på om nått. Lyssnar ej. Glömmer medvetet mp3-spelaren hemma. Ingen musik på tåget heller. Bra. Inga tankar på Desmond Dekker eller Last Resort. Jobbet. Försöker hålla mig borta ifrån att läsa recensioner och gå in på diverse musiksajter. Inte lätt då 50% av min arbetstid består av dötid. Slösurfar på wiki istället och läser majl. Och jobbar lite mellan varven. Faller dock för frestelsen tillslut. Går in på Pitchfork och läser om Girl Tank, Wolf Parade och Mates of States. Inget som framkallar abstinens dock. Vidare till Shindig. Får överslag, det börjar kittlas och ryckas. Vill ha typ alla nya garage- och soulsamlingar som recenseras nu på en gång. Måste slita mig bort med milt våld. R börjar prata om P3 Soul. Tittar in på sajten. Ser att Nileskär har intervjuat Lil Wayne och BG om Hot Boys. Läser på om Hot Boys på wiki. Ser att Cat Power gjort en cover på låten "I Feel" ifrån bandets andra skiva på sin egen coverplatta Jukebox. Ser också att hon i december släppt en ep med outgivna spår ifrån samma session innehållande tolkningar av James Carr "Dark End Of The Street" och Otis Reddings "I've Been Loving You Too Long (To Stop Now)". Vill höra. Snarast. Går på lunch för att skingra tankarna. Tillbaka, lite prat om jazz (abstinens ned), lite prat om ska (abstinens upp), lite tid går framåt och huxflux är klockan 16.30 och det är dags att gå för dagen. Ett bankbesök, en pendeltågstur, ett optikerbesök och en middag senare är jag hemma igen vid halv åtta. Har inte tänkt på musik alls sedan jag gick ifrån jobbet. Men vad möts jag av när jag väl kommer innanför dörren, jo, Tool-Anna som sitter och diggar till Muddy fokkin Waters. Jag lovar att hon gör det bara för att jävlas (just nu lyssnar hon på Georgia White, jag menar hallå, vad har hänt?)... Abstinens går upp, upp och upp. Soothar den med att lyssna på lite gammal Sonny Boy och Junior Wells... Och där är vi nu; det är bara några timmar kvar på dagen och jag tror att jag kommer att bryta samman...